|
|
Hotel des Diplomates i Kigali där vi bodde. Hotellet finns med i ett kort avsnitt i filmen Hotel Rwanda.
|
|
Marknaden i Kigali
|
|
Gatuliv i Kigali.
|
|
Två timmar med bil från Kigali ligger Ruhengeri som är utgångspunkten för gorillaexpeditionerna.
|
|
Dom dimhöljda Virungabergen.
|
|
Virungabergen som består av åtta vulkantoppar sträcker sig in i Uganda, Rwanda och Kongo. De två vulkaner som fortfarande är aktiva ligger i Kongo. Den högsta vulkanen, Karisimbi 4507 mm, är tidvis täckt av snö på toppen. Därav namnet som på det inhemska språket, kinyarwanda, betyder Den vita snäckan.
|
|
Här är vulkanen Karisoke där det har bildats en liten sjö på toppen. Det var på sluttningarna till den här vulkanen som Diane Fossey hade sitt forskningscentrum.
|
|
Vy från Karisokes topp.
|
|
På väg nedför Karisoke.
|
|
Här startar man vandringen upp till gorillorna. Man får sitt tillstånd, skriver in sig i en liggare och guiderna ansluter. Året efter att jag varit där attackerades byggnaderna i samband med de strider som pågick i nationalparken mellan hutu och tutsi. Därefter stängdes parken och öppnades återigen 1999.
|
|
Här förbereder sig våra guider innan vi går in i djungeln.
|
|
Efter fyra timmars vandring träffar vi på gorillaflocken och en liten unge är det första som jag får syn på.
|
|
Lite längre bort sitter flockens ledare, den imponerande silverryggen som väger upp emot 250 kilo, övervägande delen muskler.
|
|
För att inte irritera silverryggen måste man uppträda på ett särskilt sätt som vi får lära oss innan vi går upp till gorillorna. Guiden skall alltid vara närmast silverryggen, man får inte stå upp så att man befinner sig över honom, man får inte titta honom i ögonen, man får inte göra häftiga, okontrollerade rörelser. Om man trots allt skulle irritera honom så att han gör en skenattack är det en dödssynd att springa därifrån utan då skall man böja sig ner och gömma huvudet mellan knäna.
|
|
Silverryggen har begåvats med ett ansiktsuttryck som gör att man känner stor och omedelbar respekt för honom.
|
|
Efter 45 minuter har den stora gorillahannen tröttnat på oss och reser sig för att lämna platsen.
|
|
Silverryggen lämnar oss med honorna och ungarna i släptåg. Lite senare var ordningsföljden omvänd vilket innebar ett rejält äventyr för oss. Du kan läsa om det under reseberättelser.
|
|
Det fanns många bra vägar som hade byggts med kinesernas hjälp. Däremot fanns det inte många bilar. Här är vi på väg från Ruhengeri till Kagera National Park.
|
|
Bikuporna ser inte ut som hemma i Sverige.
|
|
Pga de många inbördes strider som varit i landet under årens lopp fanns det inte mycket djur kvar i parken.
|
|
Lite antiloper fanns det.
|
|
Och minst en flodhäst.
|
|
Att bo i tält ute i den afrikanska vildmarken och lyssna på alla ljud är en upplevelse som går utanpå det mesta. Lejonens morrande och rytande är det som imponerar mest. Det är viktigt att tältet är helt stängt så att man inte väcker deras jaktinstinkt. Hur gör man om man måste gå upp på natten? Frågan blir inte aktuell. Den situation man befinner sig i gör att kroppen reglerar allt själv.
|
|
Flodhästar i Lac Rwanye.
|
|
Flodhästen är det djur som mest aggresivt hävdar sitt revir och dödar flest människor i Afrika. Här har vi kommit för nära och en flodhäst går till anfall. Turligt nog så klarade vi oss från motorstopp när vi fick rädda oss undan hans attack. .
|
|
Palm beach hotel vid Kivusjön. En rekreationsplats för belgarna innan Rwanda blev självständigt 1962.
|
|
Här är vi tillbaka på hotel des Diplomates och torkar utrustningen efter vår djungelexpedition.
|
|
Här är våra chaufförer. Huruvida dom var hutu eller tutsi berördes aldrig. Ibland undrar man vad folkmordet innebar för dom.
|
|
|
|
